Victoria av Baden

Victoria av Baden, född 1862, död 1930, svensk drottning 1907. Gift 1881 med den svenske kronprinsen och sedermera kungen Gustaf V. Hon var dotter till storhertig Fredrik I av Baden, dotterdotter till kejsar Vilhelm I och dottersondotter till den avsatte svenske kungen Gustav IV Adolf. Mor till Gustaf VI Adolf.

Den hittills förnämsta kvinnan i familjen Bernadotte. Hon fostrades till drottning, och tvingades in i ett äktenskap med den lika ointresserade kronprins Gustaf (V).

Victoria vigdes den 20 september 1881 i hemstaden Karlsruhe vid Sveriges kronprins Gustaf. Tillsammans med Gustaf gjorde hon sitt intåg i Stockholm i slutet av månaden. Hon fick ett otroligt mottagande av det svenska folket. Hon hyllades inte bara som landets kronprinsessa utan också som en som vände hemåt. Med Victoria blev nämligen ätten Bernadotte ättlingar till Gustav Vasa och det tidigare svenska kungahuset, Holstein-Gottorpska ätten.

Victoria var mycket begåvad och var sin make överlägsen på det mesta. Hon hade bestämda politiska åsikter, och ville i varje läge gynna sitt hemland Tyskland. Hon var en mycket militant dam och trodde stenhårt på att kungakronan var just "av guds nåde" och inget som skulle tas lätt på. Ej heller medlemmar i kungafamiljen skulle kasta bort sin titel

När Victorias svåger, prins Oscar förälskar sig i hennes hovfröken Ebba Munck berättas det att stämningen var denna: "Konungen (Oscar II) gråter, Drottningen (Sofia) beder, Kronprinsessan [Victoria] svär och fröken Munck säger: ske Guds vilja.". Prins Oscar (senare Prins Bernadotte) gifter sig med Ebba Munck 1888 och den berömda "Munckbron" slås mellan kungafamiljen och folket. Folket i det Oscarianska Sverige ser nöjt på.

Den 11 november 1882 föder Victoria hennes och Gustafs förste son, arvprins Gustaf Adolf. På sommaren 1884 föds son nummer två, Wilhelm och i april 1889 föds ytterligare en son, Erik. Men Erik är inte frisk. Man antar att han som foster skadats av de starka mediciner som Victoria ordinerats under graviditeten. Erik dör i Spanska sjukan bara 29 år gammal och hans dödsbädd besöks aldrig av Victoria trots att hon var i landet. Av rädsla för egen smitta sägs det.

Man kan förstå att hon var rädd. Hennes egen hälsa var allt annat än stark och hon hade stora problem med lungorna. Under hela sitt liv skulle hon ordineras resor till varmare breddgrader. Till exempel Egypten där hon också fick tid att jobba på sitt fotograferande som var ett av hennes stora intressen. Efter hemkomsten ger hon ut en bok, Vom Nil, där hon berättar om sina upplevelser. Boken är rikligt illustrerad med de bilder som hon själv tog under resan. Victoria återvänder inte genast till Sverige efter resan utan stannar några månader i Italien. Hon hinner knappt mer än komma hem till Sverige och slottet Tullgarn innan hon åter börjar frysa. Sommaren 1891 blev kall och regnig och till hösten var hennes hälsa åter så dålig att hon åter ordineras en resa till Egypten av sina läkare. Victoria kommer att vistas utomlands under i stort sett hela sin tid som kronprinsessa.

Den 8 december 1907 blir så Victoria drottning av Sverige. Victoria ändrar nu helt sina levnadsvanor och med en vilja av järn och stor pliktkänsla deltar hon med sin make i alla evenemang som fosterlandet kräver. Hon engagerar sig i politiska frågor och får en mycket viktig politisk roll då hennes starka vilja ofta påverkar Gustafs åsikter och beslut.

Victoria var dessutom den påtryckande faktorn inför Gustafs borggårdstal den 6 juni 1914. Victoria renskrev talet som Sven Hedin skrivit. Kronprins Gustaf Adolf och hans bröder försökte förgäves få delar av talet omformulerat men Victoria var fast besluten att det tal som var skrivet, det skulle Gustaf hålla.

Så bröt första världskriget ut sommaren 1914. Victoria som alltid känt väldigt starkt för sitt hemland arbetade envist med att få Sverige att gå med i kriget på Tysklands sida. Under kriget reste hon fyra gånger från det neutrala Sverige till Tyskland. På två av resorna tog hon dessutom med sig sitt barnbarn Lennart. Hon fick stark kritik för dessa resor. Bland annat i Upsala Nya Tidning, 1915: "I vida kretsar i vårt land har det väckt en icke ringa förvåning att drottningen gjort ånyo en resa till Tyskland och nu tycks tills vidare stanna där. Det förefaller som om Sverige skulle äga möjligheter att under dessa tider härbärgera landets drottning, som ju icke har någon ansträngande politisk funktion att fylla, utan som kan helt ägna sig åt de sina i Sverige och åt de människovänliga värv som bör ligga högst densamma om hjärtat."

Victoria reste åter till Tyskland under hösten 1918. Men besöket får ett abrupt slut den 11 november. Efter Tysklands sammanbrott och kejsardömets fall tidigare under hösten kom den dagen revolutionsoroligheterna till Karlsruhe. I skydd av mörkret tvingas drottning Victoria att, tillsammans med sin tyska familj, ta sig ut genom ett fönster på slottets baksida, samtidigt som kulsprutor ger eld mot fönstren på slottets framsida. De undsätts av Victorias kammarherre greve Robert Douglas som för dem till sitt slott i Langenstein där de sen blir kvar i ett halvt år. Efter att många andra lösningar fått avslag av säkerhetsskäl flyttar familjen under våren 1919 till det egna slottet Mainau. Det dröjer sen ända tills slutet av juli innan alla formaliteter kring Victorias hemresa är avklarade.

Hemma i Sverige möttes Victoria nu av kyla från vissa håll. Hon ogillar Gustaf V:s strävan att följa med utvecklingen och håller envist fast vid det rätta med "ett kungadöme av guds nåde".

Under slutet av 1920-talet försämras hennes hälsa åter och hon tvingas bosätta sig permanent i Italien. Hennes sista resa hem till Sverige gör hon på Gustaf V:s 70-årsdag 1928.

Den 4 april 1930 avlider Victoria i sitt hem Villa Svezia till följd av de lungemfysem som plågat henne i många år.