Vasaätten
Vasen, (Vasakärven) som gett Vasaätten dess namn. |
Urgammal adelsätt, Utslocknad på svärdssidan med Johan II Kasimir av Polen år 1672 och på spinnsidan med drottning Kristina år 1689.
Släktnamnet Vasa användes först i slutet av 1500-talet och härrör från ättens vapenbild, som tolkats som en vase (kärve). De tidigare medlemmarna skrivs förnamn efternamn (Vasa) till skillnad från dem som kallat sig sig Vasa.
Stamfader: Nils Kettilsson (Vasa) fogde på Stockholms slott och 1367 häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen.
Huset Vasa var regerande kungaätt i Sverige från Gustav Vasas tronbestigning år 1523 till Kristinass tronavsägelse år 1654 och i Polen med Sigismund och dennes sönerVladislav IV av Polen och Johan II Kasimir av Polen år 1587-år 1668. Vasaätten avlöstes i Sverige av Pfalziska ätten, ättlingar till Katarina Vasa.
Via Karl IXs dotterson Karl X Gustav av Pfalz-Zweibrücken var alltså även svenska kungar av det pfalziska huset, (Karl XI och Karl XII), Vasaättlingar.
Karl X Gustavs syster gifte sig med Fredrik VI av Baden-Durlach, vars ättling Victoria av Baden åter förde Vasablodet på Sveriges tron i form av sonen Gustaf VI Adolf, den nuvarande svenska kungafamiljen är alltså ättlingar till Gustav Vasa.
Illegitima söner har burit namnen Gyllenhielm och af Vasaborg. Gustav IV Adolfs son Gustav Gustavsson Vasa kallade sig från år 1829 prins av Vasa p. g. a. sin dynastis härstamning via kvinnoled från Vasaätten.
Berömda medlemmar
Se också
