Stockholms slott
 |
| Kungliga slottet |
Stockholms slott eller Kungliga slottet. Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden, som i stort sett totalförstörde Slottet Tre Kronor.
På de gamla murarna efter det nedbrunna slottet lät Nikodemus Tessin d.y bygga upp det nya Stockholms slott. Det mesta var nytt, bara en del av den norra längan hade klarat sig undan branden och den inlemmades nu i de nya skisserna.
De skulle bli ett magnifikt barockslott, med 600 rum, och ståtliga riddarsalar med utsikt över hamnen, viken, Kastellholmen och Djurgården. Man skulle kunna se allt från taket. Ett slott värdigt ett Sverige under stormaktstid. Men det skulle ta tid. Nikodemus Tessin d.y. får aldrig se det färdiga slottet. Han dör 1728 och uppdraget att slutföra slottsbygget övertas då av Carl Hårleman.
Kungliga Slottets fyra fasader har alla särskilda karaktärer: Den västra fasaden mot yttre borggården var kungens fasad och fylldes med krigiska och manliga attribut. Den östra sidan var drottningens sida och slottsfasaden har dekorerats med kolossalpilastrar. Den södra fasaden representerar nationen. På ömse sidor om valvet ligger Rikssalen och Slottskyrkan. Slottets norra sida mot Norrbro och Gustav Adolfs Torg representerar det allmänt kungliga då de stora bostadsvåningarna för konung och drottning vetter mot norr.
Stockholms slott står färdigt 1754. Den kungliga familjen som residerat i Wrangelska palatset på Riddarholmen flyttar in i sitt slott.
Kungliga Slottet är den svenska monarkens officiella residens. Förutom de kungliga bostadsvåningarna rymmer slottet representations- och festvåningar av olika slag. I slottet ligger också Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren med riksregalierna, Livrustkammaren och Slottsmuseet med källarvalv från Tre Kronor. Fram till 1878 fanns också Kungliga biblioteket inrymt här. Slottet bevakas av en högvakt. Den inrättades av Gustav Vasa 1523 för att ansvara för ordningen i hela staden, dvs. då Gamla stan.
Se även
