Psykoanalys

Psykolanalysen är en gren inom psykologin som grundades av Sigmund Freud. Grundtanken bakom den och dess många efterföljare är att vi styrs av ett konfliktfyllt undermedvetet, där en mängd psykodynamiska drivkrafter hela tiden konkurrerar med varandra och styr vårt beteende. Den främsta av dessa krafter är den sexuella, som brukar referas till som libido.

Teorin

Mycket av Freuds teorier kretsar kring det medvetna (och förmedvetna - det som inte ligger i direkt fokus, men som utan svårighet kan höjas till medvetenhet) och, framför allt, det omedvetna. Om det medvetna är vattenytan på ett hav är det omedvetna allt som befinner sig under ytan, en kokande soppa av drifter och instinkter, och är det som har allra störst inverkan på vårt beteende. Allt som befinner sig i djupet är ytterst svårt bringa upp till den medvetna ytan och tar sig främst uttryck dolda i symbolik.

Psyket enligt Freud är uppdelat i tre aspekter: id, ego och superego. Alla organismer har vissa grundläggande behov – föda, sex, undvika smärta och skador, etc – som behöver uppfyllas och den del av psyket som översätter dessa behov till drifter eller instinkter är id:t eller ”detet”. Id:t är det som utvecklas först i organismen och kan i viss mening liknas vid eller sägas vara nervsystemet som översätter de grundläggande behov som finns till drifter eller instinkter. Översättningen brukar benämnas ”the primacy process”. Anledningen till att vi kallar id:t för ”detet” är att det jobbar efter ”pleasure principle”: det vet inte vad det vill ha, bara att det vill ha det och det på en endaste gång.

Den del av psyket som genom sinnena har kontakt med den yttre materiella världen utvecklas så småningom till egot. Egot söker genom sinnen efter de objekt som kan tillfredställa de behov som id:t skapat (”the secondary process”). Men egot jobbar inte efter samma kompromisslösa princip som id:t, utan använder snarare en problemlösande metod där behoven möts då tillfälle ges (ett tillfälle som dessutom måste överenstämma med de andra behov som finns, då en specifik lösning av ett kanske kan göra flertalet andra omöjliga). Om id:t är ”detet” är egot ”jaget” som kan relatera till världen genom sinnena (mer om dessa benämningar två stycken ner).

Under sökandet efter tillfredställande av de drifter och instinkter sin id:t skapat kommer egot att stöta på hinder och hjälpmedel, beteenden och strategier som bestraffas eller belönas, objekt som kan hjälpa eller stjälpa sökandet, och så vidare. Det behövs någonting som kan bevara och kontrollera dessa aspekter; entré superegot. Den tilltagande komplexiteten i organismens värld bidrar nu dessutom till att nya, mer komplexa behov av social snarare än biologisk natur tillkommer. Så emedan id:t bidrar med de biologiska behoven och drifterna är det supegot som bidrar med de sociala.

Uttrycker vi oss i generaliserande former kan man säga att egot är centrum för verkligheten, den sociala verkligheten via superegot, den biologiska verkligheten via id:t och den materiella verkligheten genom sinnena.

Det förekommer andra benämningar av de aspekter av psyket som vi har nämnt ovan, men den grundläggande dynamiken är densamma oavsett benämningen. Det vi refererat till som id, ego och superego kallas ibland, i respektive ordning, detet, jaget och överjaget.

Freud ansåg alltså att allt mänskligt beteende motiveras genom omedvetna drifter och instinkter - som i sin tur är neurologiska representationer av fysiska behov - vilka den medvetna delen är underställd och i grund och botten har ganska lite kontroll över. Han definierade en mängd olika drifter, som alla lydde i en slags hierkisk ordning efter hur betydelsfulla de är för beteendet. Han refererade till de mest grundläggande och kraftfulla instinkter som livsinstinkterna, nödvändiga både för den enskilde organismens – behovet av bland annat föda och vatten - samt artens överlevnad – behovet av fortplantning. Livsinstinkterna kallades från början libido, men eftersom Freud mer än någon annan, då eller senare, har framhållit de sexuella drifterna som de allra starkaste och mest inflytelserika så har ordet libido kommit att beteckna just de sexuella drivkrafterna.

Ångest och försvarsmekanismer

Psykisk utveckling

Terapi

Kritik

Se även: Sigmund Freud Anna Freud Psykologi Personlighetsteorier