Medeltiden

Visste du att det här är en Wiki? Det betyder att du själv kan ändra i texten om du hittar några fel eller tycker att något saknas. Tryck bara på "Redigera den här sidan" högst upp så är du igång, ingen inloggning nödvändig. Prova nu!

Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer).

Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1400-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet).

Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas kröning år 1523. Härefter följer renässansen. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt).

Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk.

Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades. Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en 1/3-del av Europas befolkning dog.

För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:

=Se även=

=Länkar=

=Litteratur=

Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC