Leijonhufvud
Svensk uradel från Södermanland. Introducerad 1625. Friherrlig 1651. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1652, som friherrlig släkt nr: 26. Medeltida adelsätt, härstammande från Selnön i Södermanland, med den första kända medlemen "Christiern i Brunzebierghe".En annan påstådd stamfader är Gudmar Månsson (Hjorthuvud) till Lo. Det har också sagts att de skulle härstamma från en dotter till Valdemar Birgersson av Sveriges utomäktenskapliga son med Jutta av Danmark varför det första vapnet först visade tre leoparder, senare utbytta till tre lejonhuvuden.
Abraham Kristiernsson (Leijonhuvud) (1400-talet) är den förste som omtalas som riksråd. En av hans sondöttrar, Margareta Leijonhufvud var gift med Gustav Vasa. Hennes yngre bror Sten Eriksson Leijonhufvud upphöjdes i friherrligt stånd vid Erik XIV:s kröning 1561, och ätten delades i två grenar, en adlig och en friherrlig, den senare nämnd Leijonhufvud af Gräfsnäs.
Den friherrliga ätten erhöll grevlig värdighet 1568, samma dag Sten Eriksson Leijonhufvud avled, och hans änka fick följande år bekräftelse härpå.
Den adliga ätten Leijonhufvud utgjordes av ättlingar till Sten Eriksson Leijonhufvuds äldre bror Abraham Eriksson Leijonhufvud vilken avled 1556.
Dennes sonson Abraham Leijonhufvud blev 1610 friherre. Det blev åter en adlig och en friherrlig ätt, den senare utdog med stiftaren 1618.
Abrahams halvbror, landshövdingen Gustaf Leijonhufvud upphöjdes 1651 i friherrligt stånd, och någon adlig ätt fanns då inte längre, för alla Gustaf Leijonhufvuds syskon voro redan döda och barnlösa.
Redan greve Sten Eriksson Leijonhufvuds barn började skriva sig Lewenkopf, snart utbytt mot Lewenhaupt.
Berömda medlemmar:
- Margareta Leijonhufvud drottning, gift med Gustav Vasa
- Abraham Kristiernsson Leijonhufvud
