Gustav Vasa
 Gustav Vasa målad 1542 av Jakob Bincks | |
| Regeringstid: | 6 juni 1523-29 september 1560
(riksföreståndare från augusti 1521) |
| Kröning: | 12 januari 1528 |
| Valspråk: |
Omnis potestas a Deo est
("All makt är av Gud") |
| Drottningar: |
1. Katarina av Sachsen-Lauenburg (24 september 1531-23 september 1535) 2. Margareta Leijonhufvud (1 oktober 1536-26 augusti 1551 3. Katarina Stenbock (från 22 augusti 1552) |
| Företrädare: | Kristian II |
| Efterträdare: | Erik XIV |
| Födelsedag: | trol. 12 maj 1496 |
| Födelseplats: | Lindholms sätesgård, Uppland |
| Dödsdag: | 29 september 1560 |
| Dödsplats: | Stockholm |
| Begravningsplats: | Vasakoret, Uppsala domkyrka |
Gustav Vasa, Gustaf Wasa, Gustav I, eg. Gustav Eriksson, troligen född 12 maj 1496 på Lindholmens gård i Vallentuna, död 29 september 1560, kung av Sverige 1523–60. Son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Eka) (se Gustav Vasas antavla). Gustav Vasa började han kallas först på 1600-talet, för de samtida var han känd blott som Gustaf Eriksson, eller som kung Jösta. Gustav Vasa ligger begravd i Vasakoret, Uppsala domkyrka.
Adelsmannen Gustav Eriksson
Soldaten
I dansk fångenskap
 |
| Baksida av 5-kronorssedel med bild av Gustav Vasa |
Tillbaka i Sverige som rebell
- 31 maj 1520 landsteg Gustav Eriksson (Vasa) vid Stenö udde utanför Kalmar (som då var belägrat av danskarna) i Sverige igen efter den danska fångenskapen) och försökte där övertala stadens borgare och tyska soldater att de skulle fortsätta slåss mot kung Kristians arme. Men Gustav blev inte populär och han fortsätta sin resa genom Småland, Östergötland och Södermanland.
- 3 juni sammankallade den på senare tid mer populäre Kristian II ett riksmöte i sitt läger utanför Stockholms murar för att förhandla med svenskarna.
- 5 september kom man äntligen överens, allting skulle vara glömt, alla fångar och upprorsmän skulle släppas och få amnesti. Kristina Gyllenstierna skulle få Hörningsholm och hela Muskö i förläning, hon lovades dessutom Tavastehus slott i Finland.
- 7 september Kung Kristian II höll sitt intåg i Stockholm. Alla kyrkklockor ringde och man andades ut, det var fred.
- I september besöker Gustav sin släkting, Joakim Brahe, och fick bo på gården Tärna, nordväst om Nyköping, samt ta del av nyheterna. Vid den tiden hade Stockholm fallit, och Joakim Brahe var kallad till Kung Kristians kröning. Förgäves varnade Gustav honom för att resa. (Joakim Brahe ville inte lyssna, och han avrättades senare i Stockholms blodbad)
- 4 november kröntes Kristian II av den återinsatte ärkebiskopen Gustav Trolle.
- 7 november, Stockholms blodbad. Gustavs far och ett 80-tal andra avrättas.
- Gustav beger sig ovetande om blodbadet vidare mot gården Rävsnäs som ägdes av hans far. När han kom till Mariefred besökte han den gamle ärkebiskopen Jakob Ulvsson för att be om råd. Ärkebiskopen lovade att skriva till riksrådet och utverka "en fast försäkring" till Gustav. Men just då, i mitten av november kom plötsligt nyheten om Stockholms blodbad:
- Hans far, 2 av hans morbröder och flera andra släktingar är avrättade, och 3 av hans systrar, hans mor och hans mormor har kastats i fängelse i Blå tornet i Köpenhamn. Alla hans gods och gårdar har dragits in. Danskarna sökte honom i hela landet.
- Han beslutar sig för att göra uppror mot unionskungen Kristian II som han nu kallar Kristian tyrann, efter Stockholms blodbad.
 |
| Gustav Vasa i Mora, fresk i Vasakoret, Uppsala domkyrka |
Upprorsledare
Han valde därför att bege sig till Dalarna. I Dalarna hade nästan alla vapen, där hade man lärt sig att uppror lönar sig. (Gustavs släkting Kettil Karlsson (Vasa) jagade den gamle kung Kristian I ur landet 1463 med hjälp av ett uppbåd dalkarlar) Den 25 november färdas han mot Bergslagen och i början av december startar Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. han talar här för folket, men de tror honom inte, och han flyr vidare mot Norge. men nyheten om Stockholms blodbad når Mora, och de hämtar tillbaka honom till Sälen.
I Mora lyckades han få Dalkarlarna att stödja honom i upproret mot Kristian tyrann. 24 år gammal väljs han till dalfolkets hövitsman. Han fick 16 livvakter han kunde styra överm, men han hade ingen flotta, inga kanoner , inga slott eller borgar. Upproret rör sig söderut, man erövrar och plundrar Kopperbergs gruva och Västerås, hären var nu över tusen man, och Gustav Trolle och hans 200 ryttare flyr för den.
Gustav Eriksson (Vasa) erbjöds fri lejd till Stockholm, allting skulle vara förlåtet. Gustav Eriksson avvaktade. Snart hade revolten nåt Brunkeberg men bönderna kunde omöjligt storma staden. Lars Siggeson (Sparre), som också varit gisslan hos Kristian II men som gått över till danskarnas sida, gick nu över till Gustav Eriksson, liksom även Hans Brask och Ture Jönsson (Tre rosor).
Nu flydde de danska riksråden från Sverige undan armén som slog läger i Rotebro och Botkyrka. På vintern gick befälhavaren på Stegeborg, Berend von Melen, över till Gustav Eriksson och slottet Stegeborg föll i händerna på upprorsarmén.
 |
| Gustaf Wasas intåg i Stockholm Midsommarafton 1523 (1908), målning av Carl Larsson. |
- Den 23 juni 1523 tågar Gustav Vasa in i Stockholm med befrielsearmén.
- Gustav väljs till riksföreståndare 1521-1523.
- År 1523, i Strängnäs, blev han vald till kung av Sverige.
- Krönt år 1528 i Uppsala domkyrka.
- Under sin tid som kung råkade hans regim bl.a. ut för det uppror som kallas Dackefejden.
- Han påbörjade reformationen genom riksdagen i Västerås år 1527
- Införde det ärftliga kungadömet år 1544.
Kung Gösta
Adelsmannen Per Brahe beskriver honom så här:
|
Han var av passelig manslängd, vid pass tre Stockholmsalnar och en tolftedels kvarter, hade ett "trint" huvud, vitgult hår, ett vackert, stort, långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa, en välbildad mun, rödletta kinder och rödbrun kropp, så välskapad som någon målare kunden önska sig, och så hel, att där ej fanns en fläck, som man kunden sätta en nålsudd uppå. Manlig och kunglig klädebonad bar han gärna, och på vad sätt kläderna än voro skurna, passade de honom väl. Han hade ett skarpsinnigt omdöme och överträffade,ehuru han ej själv haft tid att öva sig i bokliga konster, många, som hade studerat. Han kunde träffande bedöma målningar och "belätet", porträtt och byggnader, landskap, djurs, örters och träds proportioner och egenskaper. Han var gudfruktig och förde ett ärbart liv, så att han som ogift aldrig blev beryktad för någon konkubin; man visste ej heller tala om några hans oäkta barn, och sitt äktenskap höll han väl. Han var ock mycket lyckosam i allt vad han företog sig, i spel, när man någon gång förmådde honom därtill, i åkerbruk och boskapsskötsel, i fiske och malmfynd, ja till och med i att upptäcka dolda skatter i jorden.
Andra källor säger att han var sur och tvär. Och snål. Rykten påstår att han slog ihjäl sin första fru, med en silverhammare. Medicinskt sägs det att han var 177 cm, hade benröta och en svår tandinfektion.
 |
| Frimärke med bild av Gustav Vasa |
Kung och bonde
Man tror att det rike som Gustav Vasa vann beboddes av ungefär en miljon människor, men att bara drygt fem procent av dessa var stadsbor. Sverige var alltså ett rike bestående av huvuddelen bönder, ettt faktum som Gustav Vasa var mycket väl rustad att nyttja. En hel del korrespondens finns bevarad från kung Gösta, som tycks på ett mycket personligt sätt ha engegerat sig i bönders produktion och jordbrukets effektivisering i Sverige. Gustav Vasa utfärdade bl.a. ett mandat till bönderna på Öland om hur de skulle sköta sina gårdar. T.ex. skulle allt hö vara inne vid Sankt Olofs dag den 29 juli och all säd bärgad senast vid Sankt Bartolomei dag den 28 augusti. Följdes inte detta påbud kunde man vänta sig stränga böter.
Tyrannen Gösta
Drygt ett och ett halvt år efter kröningen utbröt ett uppror i Dalarna. Där hade nämligen Peder Sunnanväder, tidigare utsedd till biskop i Västerås av Kristian II, och domprosten i Strängnäs Knut Mickelsson sedan hösten 1524 fört en tillsynes framgångsrik agitationskampanj mot kungen i sturarnas namn. Efter att de utlämnas från Norge ser Gösta till att avrätta dem. Daljunkern (möjligen Nils Sture)startar också ett uppror i Dalarna, men han avrättas i Rostock 1527.
Man planerade att spränga kungen i luften med en primitiv bomb 1536, men en alkoholiserad skeppare vid namn Hans Vidrank pratade bredvid mun och de inblandade fängslades och avrättades. Dackeupproret med Nils Dacke i spetsen slogs ner och Dacke stegslades 1544.
Efter detta blev det lugnt i Sverige. 1556 tillbringade Gösta i krig mot Ryssland och tsar Ivan IV, kallad Ivan den förskräcklige.
Han var gift med Katarina av Sachsen-Lauenburg 1531-1535
Barn med Katarina:
Familjefadern
Gift 2) 1536-1551 med Margareta Leijonhufvud.
En inbjudan till bröllopet finns bevarad: ställd till slotsloven på Läckö slott, Lars Kafle: "Hälsning med Gud, min käre Lars Kafle, att du ville omaka dig och komma till vårt bröllop med jungfru Margareta Eriksdotter nästa söndag efter Michaelis, att göra dej glad med oss och flera av våra vänner. Vi vilja med dem dela, vad Gud förlänat".
Bröllopet firades på Uppsala slott den 1 oktober 1536 vid årsdagen av drottning Katarinas jordfästning.
Vasen, (Vasakärven) som gett Vasaätten dess namn. |
Margareta fick 10 barn:
- Johan (1537-1592) kung av Sverige 1567-1592
- Magnus 1542-1595 hertig av Östergötland.
- Karl (1550-1611) kung av Sverige 1599-1611
- Sten (1546-1547)
- Gustaf
- Katarina (1539-1610) gm. Edzard II av Ostfriesland
- Cecilia (1540-1627) gm. Christoph II av Baden
- Anna (1545-1610) gm. Georg Johan I av Pfalz-Veldenz
- Sofia (1547-1611) gm. Magnus II av Sachsen-Lauenburg
- Elisabet (1549-1597) gm. Cristoph av Mecklenburg
 |
| 1000-kronorssedel med bild av Gustav Vasa |
 |
| 5-kronorssedel med bild av Gustav Vasa |
Se även
Länkar
|
Företrädd av: Kristian II | Sveriges regenter |
Efterträdd av: Erik XIV |
