Greve

Släkten Greve, släkt, se Gnuheter om [[Georg Greve]
Titeln greve

Grevar är medlemmar av en adelsätt som upphöjts till grevlig värdighet, en svensk adelstitel sedan år 1651, kallas också grevlig värdighet. I Sverige den högsta adliga värdigheten, som följs av friherre, och sedan riddare. Sverige har 46 adelsätter vars medlemmar är grevar, itnroducerade på Svenska Riddarhuset

Table of contents

1 Historia
2 Dubbade grevar - stamfäder
3 Grevliga ätter som överlevt till idag
4 Berömda grevar:
5 Greve av Wisborg

Historia

Karl den store införde titeln greve, vilket var hans representant på ort och ställe, i en del av hans rike. De nytillkomna områderna som han krigade till sig kallades marker, (jämför Ostmark, Danmark) och administrerades i början rent miltärt, av en markgreve, alltså från början greve av ett "mark"område, vilket gränsade till annat rike, vilket i sig sedermera under medeltiden kom att bli en furstetitel, t ex markgrevarna av Baden (tidigare tysk historia). Utomlands finns också varianter på greve, (förutom och markgreve) som lantgreve och pfalzgreve.

Dubbade grevar - stamfäder

Vid Erik XIV´s kröning år 1651 dubbades de första tre grevarna i Sverige:

riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y
riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä
riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor.

Två av dem dödades i samband med sturemorden, och bara Per Brahe d.ä överlevde varför Braheätten blev greveätt nummer 1 vid introduceringen på riddarhuset:

1. Brahe Utslocknad under 1960-talet.

År 1664 fanns i Sverige cirka 13 grevliga och friherrliga familjer. Drottning Kristina dubbade under sin 10-åriga regering 18 grevar: