Biologi
Biologi är vetenskapen om livet och det levandes processer. Termen biologi myntades på sent 1700-tal av de franska naturalisterna Pierre-Antoine de Monet och Jean-Baptiste de Lamarck Biologer studerar hur livet fungerar och är uppbyggt.
Biologi i det mest detaljerade perspektivet är molekylärbiologi och biokemi (vetenskaperna om biologiska molekyler, deras struktur, egenskaper och interaktioner) och molekylär genetik (ärftlighetslära). Cellbiologi kan studeras i mikroskop. Likaså histologi (läran om vävnader) och delar av fysiologin. Anatomin sysslar med levande varelsers struktur och organisation. Systematiken klassificerar de levande organismerna. Ontogeni (utvecklingsbiologi) beskriver utvecklingen från ägg till vuxen individ. I det större perspektivet finns etologi (läran om beteende och anpassning) och ekologi (interaktioner mellan levande organismer och deras omvärld).
En av biologins centrala koncept är teorin om evolution, först beskriven i detalj av Charles Darwin. En arts evolutionära historia, det vill säga listan på arter som den aktuella arten utvecklats ifrån, kallas dess fylogeni. Detta studeras med hjälp av molekylärbiologiska metoder, genom att studera sekvensen av byggstenar i DNA och genom att undersöka utdöda livsformer inom paleontologin. Metoder som utvecklats inkluderar fylogenetik, fenetik och kladistik. Man har åstadkommit en evolutionär tidslinje där viktiga händelser i evolutionen av livet på jorden.
Klassificeringen av levande varelser kallas systematik eller taxonomi. Taxonomin ska återge de olika organismernas fylogenetiska träd (evolutionära släktskap). Taxonomin sorterar in organismer i grupper som kallas taxa, medan systematiken undersöker släktskapet mellan dessa. Det viktigaste systemet är Linnéss taxonomi. Hur organismer namnges övervakas av internationella överenskommelser såsom International Code of Botanical Nomenclature (ICBN), International Code of Zoological Nomenclature (ICZN), och International Code of Nomenclature of Bacteria (ICNB).
Traditionellt delas det levande in i fem riken:
Monera -- Protista -- Fungi (Svampar) -- Plantae (Växtriket) -- Animalia (Djurriket)
Detta system betraktas emellertid idag av många som utdaterat. Om man inte vill drastiskt öka antalet riken, kan man istället använda systemet med tre domäner.
Archaea (arkéer) -- Eubacteria (egentliga bakterier) -- Eukaryota (organismer med cellkärna)
Domänerna baseras på huruvida cellen har en cellkärna eller ej, och på skillnader i cellmembranens sammansättning.
Distinktionen mellan levande och inte levande är inte alltid helt självklar. Virus, viroider och prioner brukar dock i allmänhet inte räknas som livsformer. De kan visserligen föröka sig, men har inte egen ämnesomsättning.
Biologiska ämnen:
